Den totala elanskaffningen uppgick till 276,4 miljoner kWh (276,4 GWh) år 2009 mot 267,0 miljoner kWh året innan. Den i det åländska stamnätet, d.v.s. Kraftnät Åland Ab:s nät, inmatade elenergin var 254,0 miljoner kWh (254,0 GWh) mot 248,1 GWh 2008.

Den totala elförbrukningen på Åland år 2009 ökade med 3,52 % jämfört med år 2008, främst beroende på att året var kallare och ny förbrukning.

Ålands Elandelslag förbrukade 157,7 GWh (151,8 GWh 2008), Mariehamns stads elverk 106,2 GWh (103,1 GWh 2008), Ålands Energi Ab:s egenförbrukning var 2,8 GWh (2,8 GWh 2008) och stamnätsförlusterna uppgick till 9,7 GWh (9,2 GWh 2008) eller 3,8 % av i stamnätet överförd elenergi.

Av den totala anskaffningen importerades 69,6 % (192,5 GWh) från Sverige (2008:69,1 %, 184,6 GWh) och 6,1 % (17,0 GWh) från riket (2008:4,5 %, 12,1 GWh). De 22 åländska vindkraftverken ägda av JG Vind, Leovind Ab, Ålands Vindenergi Andelslag och Ålands Vindenergi AB producerade 54,0 GWh (62,4 GWh 2008). Vindkraftens totala andel av elanskaffningen var 19,5 % (2008:23,4 %). Mariehamns Bioenergi Ab producerade 10,7 GWh i biokraftvärmeverket i Mariehamn utgörande 3,9 % av anskaffningen (2008:2,0 %, 5,5 GWh). Den förnybara delen av lokalt producerad elenergi utgjorde tillsammans 23,4 % av anskaffningen. Ålands Energi Ab producerade 1,6 GWh eller 0,6 % av elanskaffningen (2008: 0,6 %, 1,7 GWh). Kraftnät Åland Ab:s reservkraftanläggning i Ringsböle producerade i samband med provdrift och tester 0,7 GWh eller 0,2 % av elanskaffningen (2008:0,3 %, 0,7 GWh).

2009 års högsta effekttopp var 58,1 MW och inträffade mellan klockan 9 och 10 fredagen den 18 december. Effekttoppen inträffade timmen efter att vi haft avbrott på förbindelseledningen till Sverige och tangerar den hittills högsta effekttoppen någonsin från söndagen den 5 januari 2003.

Det kalla vädret i början av 2010 har medfört att den tidigare högsta effekttoppen överskridits. Mellan klockan 17 och 18 noterades på Trettondagen onsdagen den 6 januari 2010 en ny högsta effekttopp någonsin på 59,1 MW.

Året som helhet var varmare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 4,7 % lägre än för normalåret. Året var dock 11 % kallare än år 2008. Månaderna juni, oktober och december var kallare än normalåret.

De senaste 10 åren har förbrukningen i medeltal ökat med 1,4 %, förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och vara större ett kallare år.